Vecka 4
Kategori: Allmänt
Att denna bok är en uppväxtsbok märker man då man får veta väldigt mycket om huvudpersonen Esthers uppväxt och utifrån det så kan man själv förstå varför hon är som hon är senare i livet. Rent språkmässigt kan man se att boken har temat uppväxt då den har väldigt många tillbakablickar och inre monologer vilket leder till att man får en bra och tydlig bild av Esthers uppväxt och hur den har påverkat henne.
Ett annat tema än uppväxt skulle kunna vara vansinne, i boken så beskriver författaren vansinne som en glaskupa (därav titeln) som omringar Esther, tillexempel när Esther har blivit frisk och ska lämna mentalsjukhuset så tänker hon ”Men jag var inte säker. Jag var inte alls säker. Hur skulle jag kunna veta att inte glaskupan en dag – på college, i Europa, någonstans, var som helst – åter skulle sänka sig över mig med sina kvävande vrångbilder” (sidan 203). Ett annat exempel på hur vansinnet beskrivs finns på sidan 209, ”En ond dröm. För den som sitter i glaskupan, tom och stel som ett dött spädbarn, är världen själv den onda drömmen”. Detta tema kan vara aktuellt i vilken tid som helst eftersom det alltid kommer att finnas vansinne och i den här boken beskrivs vansinne väldigt bra och man kan få en ganska bra bild av hur det känns.
Budskapet med boken skulle kunna vara att lämna det gamla bakom sig och leva i nuet. Detta för att Esther hela tiden går och grubblar på personer och saker som har hänt tidigare i hennes liv, och det är inte förrän hon släpper detta som hon frisknar till. Tillexempel så tycker Esther inte om när hennes mamma kommer på besök, efter ett besök så säger Esther "Jag hatar henne" (sidan 171) och efter detta beslutar psykiatrikern sig för att hon inte ska ha några mer besök på ett tag, vilket verkar leda till en förbättring. Ännu ett exempel på detta är att ända sedan Esther fick reda på att en kille hon var småkär i inte var oskuld när hon själv var det så har hon gått runt och tänkt på att bli av med oskulden med någon bara för att få en sorts hämnd på denna kille. I slutet av boken när hon har förlorat oskulden och precis ringt mannen som hon hade sex med och sagt att de inte kommer att träffas mer så tänker hon, ”Jag var fullkomligt fri” (sidan 204), detta visar att när hon blev av med den börda som gått och legat i hennes huvud så länge så fick det henne att må bättre.
Ett verk som också har temat uppväxt är boken Ondskan. I båda böckerna så får man se hur två personer påverkas negativt av deras uppväxt. Dock så skiljer sig böckerna ifrån varandra i hur de påverkades av uppväxten, i Ondskan får man läsa om Erik som ofta blir slagen av sin far under hans uppväxt, detta leder till att Erik också slåss mot andra. Detta är skillnaden då Esther bara mår almänt dålig av hennes uppväxt medan Erik faktiskt utsätter andra för det han själv har blivit utsatt för.
Boken glaskupan var väldigt bra skriven och man fick verkligen en bra förståelse av hur Esther mådde och hur hon upplevde saker. Dock var boken rätt så långtråkig och svår att komma in i eftersom att första delen, när hon levde i New York, enligt mig var väldigt meningslös och utdragen. Även om boken vart roligare på slutet av boken så förstörde ändå den första delen en stor del av läsupplevelsen.
